Eldstad - Öppen spis, kamin eller kakelugn

Innan du bestämmer dig för vilken typ av eldstad du ska ha bör du fundera över vilken funktion du är ute efter. Vill du bara öka trivseln, ska det fungera som en kompletterande värmekälla eller ska den stå för en väsentlig del av uppvärmningen för bostaden.

Förberedelser

Det som man ska tänka på innan är om grunden där spisen är tänkt att stå tål tyngden från eldstaden, om den väger över 400 kg inklusive skorsten måste den annars stå på ett fundament. Andra frågor är var den bästa placeringen är ur brandsäkerhetssynpunkt.

Spisen ska även vara typ- och miljögodkänd och det är SITAC, SP och Swedcert som miljö- och typgodkänner dessa. Om man byter till biobränsle från el eller olja kan man i vissa fall få energibidrag, Länsstyrelsen kan ge mer information.

Alla eldstäder måste ha skorsten och den måste vara tät. Skorstenen ska för det mesta byggas in i ett schakt och själva skorstenen måste sticka upp en meter ovanför nock.

Innan man börjar tänka så mycket på detaljerna så är det bäst att börja med att kontakta kommunens stadsbyggnadskontor och sotaren, skorstensfejarmästaren som han kallas numera kan ge viktig information vad som gäller i varje enskilt fall. Vissa kommuner kräver till och med bygganmälan och bygglov för installation av eldstad och skorsten. I vissa områden får man inte elda med ved och det är tråkigt om man lagt ner mycket arbete och pengar för att sedan bara kunna elda spisbränsle och brasgelé eller bara kunna ha värmeljus i den öppna spisen.

Förbränningsluft

När det står klart att du kan ha en eldstad bör det andra steget i förberedelserna vara att kontrollera var luftkanalerna i huset finns och vilken typ av skorsten du ska ha. Förbränningsluften bör tas utifrån, i en egen kanal. Bygger man nytt ska man se till att det finns 5 tums luftkanal fram till eldstadens placering. Eldstaden ska alltså ha två spjäll; ett för förbränningsluften och ett för skorstenen.

Det råder delade meningar beroende på vad som är bäst, både vad gäller ur miljösynpunkt och med tanke på vad som är mest kostnadseffektivt. Om man har radiatorer bör all luft tas utifrån eftersom brasan annars tar redan uppvärmd rumsluft och då går radiatorerna igång. Det här problemet blir inte lika stort om man har golvvärme eftersom det tar längre tid innan golvvärmesystemet hinner reagera på en förändring.

Eldningsregler

Innan man börjar med ny installation eller ansluter eldstaden till en befintlig skorstensstock ska man ta kontakt med skorstensfejarmästaren. Om skorstenen inte använts på flera år måste den kanske tätas eller provtryckas, vid allvarliga fel kan huset annars börja brinna.
Placeringen av en vedeldad spis ska vara ca 50 mm från en murad eller ej brännbar vägg och minst 100 mm från en brännbar vägg. Dessa regler kan variera beroende på vilken typ av spis man har. När eldstaden är installerad och klar måste den först  besiktigas av en skorstensfejarmästare innan man kan börja elda.

Vilken sorts spis ska man välja

Valet av spis beror mycket på pris, modell och ändamål.
Det brukar talas en hel del om verkningsgrad, det är den procent som talar om hur bra bränslets energi omvandlas till värme. Även den tid som eldstaden avger värme efteråt har stor betydelse, ju längre tid värmen stannar kvar i kaminens ytterväggar ju bättre är det ur energisynpunkt. Det brukar inte talas lika mycket om det, men här följer en redogörelse över skillnader mellan olika eldstäder.

Tegel- tälj- och kakelugnar

Dessa stora ugnar bevarar värmen bäst och skulle kunna användas som den enda värmekälla i ett hus. Verkningsgraden på dessa är 67 - 75% med en effekt på mellan 2 och 6,5 kW.

Anledningen att just täljsten har så lång värmebevarande effekt är att stenen är tung och saknar porer så förmågan att lagra och leda värme är ypperlig. Kakelugnen kan genom att elda 2-3 timmar alstra värme ett helt dygn och täljstensugnen omkring 12 timmar.

Murspis

Om man murar en spis kan man också komma upp i en hög verkningsgrad, omkring 65 - 75% med en effekt på mellan 3 och 12 kW, men den kommer inte stråla lika mycket värme i flera timmar som ugnarna. Den håller värmen längre än en vanlig öppen spis med kassett och om man dessutom murar in täljsten kan den avge värme ännu längre tid.

Kaminer

Till kategorin lätta kaminer hör vanliga braskaminer i plåt, gjutjärnskaminer och kakelkaminer som väger mellan 65 till 200 kilo.

Kakelkaminen ser ut som en kakelugn, den är mindre och är egentligen en förklädd braskamin. Kakelkaminen har en verkningsgrad på 70 - 75% med en effekt på mellan 5 och 12,5 kW. Den kanske inte håller värmen lika länge som en kakelugn, men är lika fin.

Alla de här kaminerna är så pass lätta att de kan ställas på vilket träbjälklag som helst utan krav på förstärkning eller fundament.
Verkningsgraden för pelletskamin och braskamin i plåt ligger på mellan 45 - 85 % och en effekt på mellan 3 och 12 kW.

Öppen spis med kassett

Om man har en vanlig öppen spis kan man komma upp i en verkningsgrad på mellan 5 - 10 %, men med en kassett kan verkningsgraden höjas till 50 - 70 % med en effekt på mellan 6 och 10 kW. Det som är bra med kassett är alltså att brasan brinner längre och värmer bättre och konsumerar inte upp så mycket syre i rummet som annars gör att man kan få huvudvärk, speciellt i det fall luften tas inifrån. Dörrarna kan man välja att ha öppna när man är där för att kunna njuta av elden för att sedan stänga luckorna när man går ifrån.
Kassett är bra ur säkerhetssynpunkt, om man eldar annat än björkved skjuter det ibland ut mycket eldskott och man behöver inte planera brasans brinntid i det fall man ska gå och lägga sig eller ge sig av hemifrån.

Något som är smart på vissa kassetter är att man kan hissa upp hela glaset inuti så det inte syns, det är speciellt anpassat för en frimurad spis, en kasset från Dovre 2180CB har en så kallad hisslucka.

Här finns en pdf-broschyr med lite olika alternativ:
http://www.spismiljo.se/file/broschyrer/Kassettkatalog_uppslag.pdf

Köksspis

Vedspis i gjutjärn har fått en renässans, precis som till kakelugn finns det även sådana med ackumulatortank som kan kopplas till vattenburen värme och kan på så sätt värma ett helt hus.
Vedspisen går även att laga mat på som man gjorde förr i tiden. Verkningsgraden är 60 - 70 % med en effekt på upp till 6 kW.

Dekorationsspis

Om man av någon anledning inte kan ha en riktig eldstad ger skorstensfria dekorationsspisar i alla fall en hög trivselfaktor. Det finns olika sorters spisbränsle som varierar i pris och utförande, för det mesta innehåller behållarna någon sorts bioetanol. Man brukar hitta spisbränsle på byggvaruhus och färgbutiker, oftast i brandsäkra skåp tillsammans med T-röd andra lättantändliga lösningsmedel. Lite dyrare varianter finns ibland i inredningsbutiker med alternativ som knastrar och luktar skog för höja mysfaktorn.